Dagarna kommer och går. Det har nu gått drygt en vecka sedan jag pratade med kliniken. Jag meddelade att vi än en gång har misslyckats. Att vi än en gång har fått ett missfall. Undrar om jag någonsin mer kommer få lämna ett positivt besked?
Efter samtalet har det varit tyst. Jag kan inte låta bli att tänka på vad ett litet samtal kan göra. Tänk om de hade ringt upp mig i veckan. Frågat hur det går för mig eller frågat hur vi mår. Jag önskar de följde upp och brydde sig lika mycket om patienterna efter, inte bara under behandling.
Imorgon ska jag ringa dem igen och be om en telefontid med en av läkarna. Jag hoppas vi kan få tillbaks två blastocyster vid nästa behandling. Jag vet att de inte är positiva till insättning av två blastocyster, men efter åtta insättningar hoppas jag vi kan få möjligheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar